| I den engelskspråkiga värld som jag vistats i sen jag slutade dricka hör jag ofta uttrycket: Comparison is the thief of joy – jämförelse med andra stjäl din glädje – och det är så sant! Så idag vill jag särskilt närma mig frågan: Varför är alla andra mycket bättre på att sluta dricka än jag? Mitt svar gör absolut inte anspråk på någon vetenskaplig korrekthet utan bottnar i mina personliga erfarenheter och de observationer jag gör i min coachning. “Alla andra” har en annan startpunkt När exakt började du tänka på ditt drickande som ett möjligt problem? Jag gissar att det var rätt länge sen. Själv visste jag, djupt inom mig, att mitt drickande var problematiskt i säkert 8-9 år. Men jag gjorde inget åt det. Det är oftast i den här, egentligen mycket smärtsamma fasen som man börjar sätta upp regler för sitt drickande för att få koll på det. Regler som håller ett tag men som alltid spricker och oftast leder till ännu större konsumtion. För vi vill så gärna ha kvar alkoholen i våra liv. Bara utan problemen. Det tar i genomsnitt 6-8 år att bli alkoholfri för den som försöker helt på egen hand. När du jämför dig med någon som varit alkoholfri i flera veckor, kanske månader, kan du rimligtvis inte veta om de har fört en tyst kamp med sig själva i ett halvt eller i 8 år. Och du vet inte heller vad som föranledde dem att ta det där första steget att “börja sluta”, eller i vilket skick de var eller om de sökt och fått hjälp. Fyra saker som tycks göra det hela enklare Jag tycker mig se, och får även höra från andra som inte längre dricker, att det finns en del saker som sticker ut hos dem som upplever att det gått hyfsat lätt. 1) De är nyfikna. Den som antingen har ett medfött öppet sinne, eller som väljer nyfikenhet verkar ha lättare att tackla de vanligaste utmaningarna i början av den här förändringen. De drivs av att vilja förstå, att lära sig något nytt, att komma närmare sitt autentiska jag. De gillar att vrida och vända på information, känslor och upplevelser snarare än att blunda för dem. Check på den, för min del. 2) Deras drickande har i hög grad varit slentrianmässigt. De har druckit som på autopilot, utan att egentligen stanna upp och reflektera över om ett glas verkligen är nödvändigt eller ens önskvärt. De bara dricker för att de alltid gjort det enligt ett inrutat mönster. Check på den också. 3) De har liten eller ingen ångestproblematik i bagaget. Jag led visserligen svårt av den berömda morgonångesten men eftersom den är direkt kopplad till alkoholkonsumtionen kvällen innan, försvann den helt och hållet när jag väl slutade dricka. Det gjorde även den allmänna irritationen och snarstuckenheten som annars var en ständig följeslagare under åren jag drack som mest. Alkohol orsakar ångest, men icke alkoholrelaterad ångest kan också göra att vi dricker mer – vilket förstås förvärrar ångesten vi redan har. Om du hör till dem som lider av ångest vill jag absolut uppmana dig att söka särskild hjälp för det! Det kan behövas parallella stödsystem för att komma tillrätta med ångestproblematik och alkoholberoende. 4) De har inte varit ensamma. Antingen har de gett upp efter åratal av försök att fixa sina problem på egen hand eller så har de tidigt hittat en källa för att slippa kämpa ensamma. Själv råkade jag snubbla över This Naked Mind och anmälde mig till ett grupprogram i juni 2020 sen jag hade börjat dricka igen efter nästan sex månaders uppehåll. Jag tyckte att jag var sämst i klassen när jag fick för mig att “alla andra” var mycket bättre än jag. Jag hade förstås fel. Jag var varken bättre eller sämre än någon annan. Jag var där jag behövde vara. De jag tyckte var så mycket duktigare än jag hade i själva verket kanske bara tre, fyra veckors försprång. Många andra i gruppen hade ångestproblematik, vilket inte jag hade och de flesta drack faktiskt, precis som jag. Tre veckor in i programmet var jag redo att trycka på off-knappen igen och sen dess har jag inte velat dricka. I dag kan jag bara spekulera, men jag gissar att det hade tagit betydligt längre tid att komma dit om jag inte hade haft tillgång till coachning och det som blev The Badasses, en grupp kvinnor som stöttar, peppar och inspirerar varandra i vått och torrt. (För övrigt kan jag säga att några av dem behövde ytterligare något år eller två innan de var redo att lämna alkoholen bakom sig.) Att sluta dricka är inte så enkelt som att bara bryta en vana. Det är inte som att sluta bita på naglarna eller skippa mjölkprodukter för att man får ont i magen av dem. Att sluta dricka är en förflyttning från en livsstil till en annan. Det går olika snabbt och är olika lätt beroende på vilka vi är och vad vi har med oss in i resan. Men ingen är ett hopplöst fall. Ingen! Och du behöver inte vara ensam! 1 oktober 2025 |
Inspiration
Posted in
Det här kan göra det lättare att sluta dricka
Posted in